Här har stått stilla i de mesta helt enkelt. Alla fina kålrotsplantor och kronärtskocka plantor har fått stå kvar inne och nu i princip dött alltihop för det inte gått flytta ut. Mitt växthus står fortfarande knappt halvfärdigt, där är hagar som behöver göras vid, djur som snart ska flyttas. Fröer som skulle blivit sådda som ligger kvar i sina påsar. Ogräs som behöver rensas,bär som behöver tas om hand. 

En skyldig faktor är denna värme utan regn som vi nästan haft sen i maj månad. Nästan inget regn så långt ögat kan nå och över 20grader i princip vareviga dag. Varken färdiga plantor eller fröer uppskattar direkt den värmen. Förutom plantorna som står i orangeriet som ska ha de varmt och soligt. Dom växer så de knackar och storm trivs.

Lite lök och potatis verkar vi med få men det blir nog i stort sett allt detta året. Lite tråkigt men ibland ja då bara blir de så. 

Får helt enkelt försöka blicka framåt till nästa år och hoppas på ett bättre år 

Kanske planera bättre vilket nu inte är min starka sida men jag jobbar på de

Lite små fix hinner vi med ibland när vi har en snäll farmor/farfar och mormor/morfar Magnus som ställer upp och har barnen nån timme här och där. 

Men allt detta betyder igentligen ingenting när hela ens värld stannar när någon går bort. Allt blir så obetydligt när man fattas någon och det enda viktiga blir dom man håller av. Att krama dom och säga hur mycket man tycker om dom. Man inser vikten av det och man inser att allt annat är oväsentligt och kan vänta. 

Så glöm inte att förlåta allt groll för det finns bara en av den människan och livet kan bli så kort. Glöm inte att kramas och berätta för varandra hur mycket ni tycker om varandra och värdesätter varandra ❤